Betyg: YYY
2006
Regi: Martin Scorsese
Leonardo DiCaprio, Mark Wahlberg, Martin Sheen, Matt Damon, Jack Nicholson
Irländsk organiserad brottslighet i södra Boston står i fokus för ovanlighetens skull. Även om sjävla brottsligheten inte är vad filmen handlar om. Själva konflikten ligger i att delstatspolisen har en infiltratör hos maffiabossen Costello och Costello har en infiltratör hos delstatspolisen. Dessa två vill självklart röja den andres identitet för sin uppdragsgivare. Det är mycket hårt snack, många fuck och alla poliser har temprament som en pitbull på anabola. Antingen låter man sig ryckas med av detta och får ut lite underhållning av filmen eller så kan man välja att störa sig på jargongen hela filmen. Jag valde alternativ ett. Självklart lyckas båda infiltratörerna, DiCaprio som den gode Billy Cortigan och Damon som Costellos infiltratör Colin Sullivan, fastna för samma tjej. Som tur är lämnas denna del åt oss tittare och det blir inget svartsjukedrama de två tjallarna emellan.
Snyggt filmad och klippt film, ganska stilren och med mörka brunaktiga toner i fotot. Jag gillar filmer där hela filmen har ungefär samma färg. Fight Club är grön och Maskinisten är blå om ni förstår vad jag menar. Inget totalrealistiskt dogmaljus direkt. Riktigt skönt soundtrack i filmen - amerikansk/irländsk punk.
Det är en stundtals väldigt spännande historia. En hotfoll Jack Nicholson i rollen som Costello kan inte slå helt fel. Han är ett så kallat särkert kort. Tyvärr spårar filmen ur lite på slutet då ytterligare en infiltratör ger sig till känna och Scorsese något fantasilöst väljer att låta alla inblandade bli skjutna i huvudet. Kontentan blir en klart sevärd film som dock lämner en med känslan av att manuset kanske inte var klart när de började. Visste de helt säkert var de var på väg?
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
damon och wahlberg är lika minsann!
Post a Comment