En god bok och en dito banan

Jag luktar gummi om mina händer...kom precis hem från "stallgympan" där vi styrketränat med gummiband. Jag har hunnit med ett klassiskt återhämtningsmeal och läst ut min bok. Alltså druckit ett glas vatten, ätit en banan och läst klart Fight Club. Föga förvånande fann jag boken mycket bra. Även om det är svårt att göra en bedömning i backspegeln så måste jag säga att filmatiseringen av boken håller hög klass. Det som skurits bort hade aldrig passat bra in i storyn på vita duken.


Trots att det ger en större läsupplevelse att få föreställa sig alla karaktärer själv måste jag säga att det var trevligt att läsa en bok där man hela tiden kunde se Brad, med en äckligt perfekt mage, framför sig. Som sagt, jag är biosexuell. Det är kanske väldigt idiotiskt och våldsromantiskt, men jag kan inte låta bli att facineras av själva fight club i Fight Club. Faktiskt så vore det inte helt fel att verkligen få slåss på riktigt någongång. Det kan förmodligen kopplas till kontentan i Tylers fråga: "Who are you fighting?" Jag får någon slags mental kramp av att gå omkring och vara arg på och orolig för en massa saker hela tiden. Det är väl därför jag ränner till Råsunda och skriker fula ord åt folk jag inte känner.