2006
Betyg: YYYY
Regi: Tom Tykwer
Ben Whishaw, Dustin Hoffman, Alan Rickman, Rachel Hurd-Wood
En mycket märklig historia om en mycket märklig man. Jean-Baptiste Grenouille, spelad av Ben Whishaw, föds med ett makalöst luktsinne. Han har svårare vad gäller talets konst och är inte särskilt socialt begåvad. Grenouille styrs av sin näsa och efter att för första gången känt doften av en ung kvinna blir han besatt av denna doft. Han vill till varje pris lära sig bevara dofter och söker sig till en gammal parfymerare för att lära sig denna ädla konst. Därefter tar han sig vidare till parfymens huvudstad, Grasse, för att utveckla sina kunskaper. Hans mål är att göra parfym av unga kvinnors doft. Detta gör honom till en systematisk seriemördare. Grenouille verkar inte förstå annat än dofter, varken den smärta han åsamkar sina offers anhöriga eller att han överhuvudtaget dödar.
Om en film kan vara naturalistisk så är det precis vad Parfymen är. Jag tyckte mig nästan känna stanken från Paris fiskmarknad där jag satt på rad fyra i biosalongen. Bilderna är detaljrika och allting känns autentiskt. Tykwer lyckas verkligen väcka liv i 1700-talets Frankrike. Historien i sig är som sagt ganska underlig, och det är ju trevligt. Man fattar helt klart tycke för Jean-Baptiste och tycker nästan synd om honom för att han inte verkar förstå bättre. Ben Whishaw gör en fantastisk rollprestation som lyckas väcka dessa sympatier och han lyckas ge karaktären många små egenheter. I lite mindre roller ses namnkunniga skådespelare såsom Dustin Hoffman och Alan Rickman, som båda gör stabila insatser.
Allt som allt tyckte jag att detta var en intressant och lite egen film, men slutet var ju nästan för märkligt för min smak. Jag har hört rykten om att det funkar bättre i boken...
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
"inte särskilt socialt begåvad" snarare efterbliven...
Post a Comment