Kvällsutflykt

Efter att eftermiddagen blivit något mer häktisk än vad som var beräknat fick jag förlägga dagens stallbesök till kvällstid. Jag åkte via mörby hem efter min och Lims täbyvistelse och köpte byxor och ingredienser till kvällsmaten. Det var alltså jag som stod för dagens måltid i hemmet. Jag lagade Örtpaj från Toscana, med lite hjälp av min mor som ville skynda på det hela. När vi sedan ätit och umgåtts en liten stund gav jag mig iväg till tåget. På tågstationen träffade jag en söt mus. Han/Hon verkade lite vilsen och sprang tvärs över perrongen för att gå över spåret, men vågade inte hoppa ner och sprang tillbaka till den kant han kom från. När musen upprepat detta beteende ett par gånger närmade jag mig för att studera den lite närmre. Den var så liten, så liten och helt bedårande. När jag förföljt honom i sidled längs med perrongen ett par meter stannar vi upp och står mittemot varandra några ögonblick. Sedan måste han/hon glömt att jag stod där och försökte därmed springa över till spåret igen, men denna gång var min fot i vägen och den sprang musen rakt in i. Lill Agge, som jag döpte den till, var helt klart kvällens behållning. I stallet hände det inte mycket, det höades tydligen tidigt idag och allt var stängt när jag kom. Orkade inte ta någon promenad, nöjde mig med att hälsa på söthästen, borsta av, byta täcke och ge henne mat. När jag släckt stallet och går mot utgången gjorde jag vad vi mörkrädda aldrig får göra. Det kan liknas vid höjdräddas mantra "titta inte ner", vårat mantra lyder: "börja aldrig springa". Jag började springa och blev självklart jätte rädd för det jag sprang från. Inte för att jag sprang från något, men ändå.