Det är inte normalt att sitta på tunnelbanan klockan 14 på eftermiddagen och drabbas av 04.30 ångest när man når sin station - "jag orkar inte gå hem, jag kanske ska åka fram och tillbaka med tunnelbanan för att få sova lite...".
Idag fick jag tvinga av mig själv från tunnelbanan med löften om att jag skulle få sova på soffan när jag kom hem. Det har jag inte gjort än och nu är jag inte tillräckligt sömnig längre.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment