Tillfälligt avbrott

Vi har en del tekniska problem här på gårn'. Detta medför dåligt uppdaterande av bloggar. Hoppas ni kan ha överseende med det.

Pensionatet

Jag har ju saknat att ha katt hemma ända sedan Trippen fick flytta ut då jag gick i mellanstadiet. Han var egentligen min morbrors katt, men bodde hos oss i flera år tills min lillebror blev allergisk. Just nu har jag tre katter. Det är stallkatterna Maja och Ronaldina och min kollegas katt som ska bo här i en vecka. Rena rama kattpensionatet. Maja och Shellby (gästkatten) håller precis på att försöka avgöra vem som bestämmer här i lägenheten. Lilla Ronaldina får nog komma upp senare när det är lite trevligare stämning.
Som om det inte räcker med katter ska vi hjälpas åt att ta hand om familjens hundar nu när de är bortresta. Jag ska strax gå och se efter om den såkallade spökhunden vill gå ut. Hon heter egentligen Lotus, men då det skulle förklaras att hon är gammal och döv lät det som gammal och död. Hon ser dessutom lite död ut.

Det jag egentligen borde göra, istället för kattlek och hundpassning, är att strukturera upp mitt skolarbete och ta tag i att kolla på SVT: s dramaserie Strindberg. Det får nog bli senare...

Chili

Nu har min lilla snöboll fått somna in. Förhoppningsvis busar hon runt med syrran nu. Vi minns henne som ett matvrak och ett mammigt gosedjur.

Dan' före dan' före dan' före doppardan'

Julkänslan börjar sakta smyga sig på. Nyss satt jag vid vårt köksbord och fikade pepparkaka, lussebulle och julmust. Jag har lyckats baka lussebullar här i vårt något ofullkomligt utrustade kök, vilket betyder att jag klarat mig utan en riktigt skål, decilitermått, alla andra mått och slev. Bra jobbat tycker jag själv. Goda blev de också.
Om tre dagar åker jag hem och firar jul. Det ska bli mysigt att få fira med familjen och klä granen, titta på Karl-Bertil och äta vegojulmat. Vad som kommer kännas otroligt skönt är att få borra in näsan i min tjocka goseråtta. Hon mår inte så värst bra, men jag tror att läget är stabilt. Lilla älsklingen, hon ska få massor av gos av mig julklapp.

Godnatt

Jag skulle kunna gå och lägga mig nu. Egentligen ska jag plugga, men jag är ändå för trött. Dessutom är det den tråkiga boken som jag ska läsa i och den gillar jag inte så värst mycket.

Inte Hovet 15:e december

Imorgon skulle jag sett Manson live om jag hade varit i Stockholm. Det är jag som bekant inte. Jag grämer mig en del över det och försöker tröstlyssna på honom lite, det hjälper inte alls. Usch. Jag ville verkligen se. Det kanske är sista chansen. Min lillebror ska i alla fall köpa någon snygg Marilyn-tröja åt mig som tröst.
Allt är inte grått och trist dock, här nere finns en hedervärd ersättare. Nämligen Timbuktu, som råkar spela på Mejeriet i Lund just imorgon. Det ska bli sjukt kul att se Timmy igen och att se lite andra människor. Vi har visserligen varit på Willys en gång, men annars har det varit lite tunt med sociala aktiviteter. Jag fasar bara inför tröttheten jag kommer få dras med på söndag, vi har ju hållt barnsliga läggtider här nere men imorgon lär det bli rent okristligt sent.

Gamlingen

Lilla tjockis var hos veterinären igår med mor och far. Hon har förmodligen haft en stroke stackarn och tappat lite rörelseförmåga i ena bakbenet. Veterinären tyckte att det vore elakt att banta henne för hårt, men lite smalare fick hon gärna bli eller helst inte tjockare. Ibland går men efter en stroke över, ibland inte, men det var i alla fall ingen akut tumör som växer fort som satan. Det ser med andra ord ut som att jag får fira jul med min snöboll.

När katten är borta...

Jag har varit "ensam hemma" hela dagen och då kan man ju göra lite som man vill. Bland annat kan man bestämma musik helt själv utan någon som helst hänsyn till någon annan. Jag har under den senaste timmen lyssnat på Bowie, Backyard Babies och In Flames. Snart ska jag lyssna lite på Marilyn Manson, innan min rumskamrat kommer hem.

Lite mer tid tack

Knappt hinner jag bära in väskorna innan det blir något fel på en råtta. Chillan har förvisso haft problem med sin bulle på sidan en längre tid, men den har hållt sig i schack i många månader nu. Nu har den tydligen vuxit och stör henne en hel del. Hon kan inte klättra och har fått sämre balans. Jag kommer hem om tio dagar. Snälla någon, tio dagar kan väl inte vara så mycket begärt. Hoppas, hoppas, hoppas att mamma får en veterinärtid fort...och hoppas på tio dagar. Minst.

Min längsta del

Jag måste börja träna min rygg. Redan efter mindre än en veckas jobb känns det ganska ordentligt. Suck. Idag slapp vi i alla fall rulla in en ensilage bal. De är tunga vill jag lova. Istället körde chefen in den med sin lilla traktor-truck-grej. Problemet är ju bara att styrketräning även i sin lättaste form är så infernaliskt tråkigt. Jag ska försöka övertala mig själv, men det lättaste är nog att tänka på lyfta rätt och bära upp mig själv på rätt sätt. Knepet som mammas sjukgymnast lärt henne är super, jag kommer ihåg det i alla fall 40% av tiden. Det är bara att konstatera att om den går sönder, ryggen alltså, får jag skylla mig själv.

Hemmastadd

Nu börjar jobbrutinerna sätta sig och jag känner mig ganska hemma i vår fina lägenhet. Att jag precis köpt tågbiljett hem till jul förgyller tillvaron lite extra. Jobbet är precis lagom intensivt, men vi är lite överbemannade för tillfället så det ska nog nå den vanliga stressnivån om ett tag. Det är säkert inget vi behöver oroa oss över.
Jag är som sagt ganska stagdad nu vilket röjer undan alla ursäkter för att inte ta tag i skolarbete och körlektioner. Målet den här veckan är att göra seminarieuppgiften på min lediga dag och ta kontakt med körskolan så snart som möjligt. Det borde jag klara.

Censur

Jag får inte skriva något just nu. Linn har förbjudit bloggande med motiveringen: "Vad fan kan du skriva som jag inte redan skrivit!". Jag får väl återigen hänvisa till thekortsida.

Reklam

Besök gärna min och Linns nya otroligt fina blogg: thekortsida.blogspot.com
Bemödar ni er ett besök är dock kommentarer ett måste. Basta.

Mini-terrorister

Nästa husdjur kanske blir möss...
http://www.youtube.com/watch?v=keLdBCCGhlk

Att inse faktum

I och med skapandet och designandet av Windows Vista har gamle Bill blottat strupen, lagt sig på rygg och gnytt: "Apple gör mycket snyggare saker än vi..."
I Vista är det mycket som är likt i framförallt skrivbordsdesignen. Jag klagar inte, jag tycker det är fint. Men visst är det lite oorginellt och patetiskt.